Eftersom mitt liv känns ganska meningslöst så har jag gjort följande idag än så länge;

Plockat bort saker

Dammsugit

Dammtorkat

tvättat x2

torkat alla lister (golvlister, ovanför dörrarna, fönster osv..)

diskat

torkat golven

passat min lillebror

gått med sopor

betalat räkningar.

Det fungerar nästan.

Vissa människor kan inte se skräckfilmer. JAg har en lillebror som inte kan se naturkatastroffilmer utan att få riktig ångest. Andra kan inte se sjukhusprogram för allt blod, eller se sjuka djur på tv.

Jag kan inte se program som handlar om människors smutsiga hem. Typ som rent hus på 4an, det kunde jkag inte se utan att få ont i magen. Samma sak med program om folk som samlar på saker. JAg är pedant, och ju mindre saker desto bättre. Senast förra veckan städade jag hela tvättstugan, och slängde flera påsar kläder. Mamma undrade vad jag slängt, men det säger jag inte :) Vet hon inte så saknar hon ingenting.

Just nu har jag paus i städandet. HAr städat ungefär halvvägs, och det har tagit 2,5h. Helt sjukt vad stökigt och skitit det är när man kollar närmare.

   My worst enemy right now.

Städning och träning är den enda terapin som fungerar. Tips till er med krossat hjärta, börja inte tröstäta!