Jag förstår inte vad det är med mig. Den här veckan har varit förjävlig. Det gör ont någonstans i brösttrakten hela tiden. Halsen är tjock och magen värker. Nej, jag är inte förkyld. Jag förstår inte vad det är för fel. Jag har det bra, jag har vänner och allt det där som en människa behöver, jag borde vara glad. Men det är jag inte.

Min kväll är iallafall skit. Ingen utgång, har inga pengar. Sen skulle jag till B, fast vi kom överrens om att det skulle bli så sent. Sedan skjutasade jag mamma till en fest och svängde förbi B för att erbjuda mitt sällskap iallafal, och för att prata av mig lite. MEn det tog tydligen en kvart ungefär att ersätta mig, så det var ju skönt att veta att världen icnte skulle gå under om jag försvann.Nu sitter jag hemma. Inte ens P kunde erbjuda mig sällskap.

Förut var det du ch jag mot världen, men jag antar att jag kan skratta mig lycklig över att ha haft dig för mig själv såpasslänge, det har alltid varit en tidsfråga innan någon skulle komma och ta dig ifrån mig. Men jag är glad för din skulle. Det är jag.

Vilken idiot sa att man lär sig av sina misstag? Nej, jag borde ju lärt mig min läxa förra gången, men tydligen så har jag en machosadistisk sida som inte kunde motstå frestelsen att krossa hjärtat lite mer en gång till.

har tagir en liiiten paus från städningen. Har dammning och dammsugningen kvar. Rätt najs. Det är bara två veckor tills vi lämnar sverige och drar till Palma de Mallorca. Galet skönt. Menmen, nu ska jag återgå till mina sysslor och njuta av ljudet när cashen trillar in. Eller aa, det blir ju inte direkt ngt ljud. Fan, jag röstar på att vi återinför trenden med kontanter. Känndes bättre än ett jävla kort. Svammel AB, hej då