Vågen är min värsta fiende. Därför har jag ätit massa äppelpaj.

Idag blev det tripp till ungdomsmottagningen. Nu slipper jag det på ett tag.

JAg tror jag kom till en insikt idag. JAg tror att jag vet varför jag mår dåligt. För jag har egentligen ingen bra anledning. Jag har inga familjeproblem, jag har ekonomisk trygghet och jag har ett jobb.

Det som jag tror ligger till grund för det här är att jag håller på att hitta mig själv. Det låter jättefånigt, men jag tror att det är så det ligger till.

Jag vet inte om jag vill vara positiv eller negativ. Jag vet inte om jag vill vara oberörd eller rörd. Jag vet inte om jag ska vara känslokall eller inte. Jag vet inte om jag ska vara strukturerad eller bara flyta med. Jag vet inte om jag vill vara som alla andra. Jag vet inte vad jag gör för någonting i mitt liv som jag gör för min egen skull och inte för att jag "borde" göra det. Jag vet inte vad jag tycker är viktigt. Jag vet inte vilken människa jag vill vara. Jag vet inte vad som kommer att betyda någonting för mig om fem år. Jag vet inte om jag får chans att göra det jag vill. Jag kan inte hjälpa att jag påverkas mycket av folk i min omgivning. Jag vill inte ta åt mig av vad andra människor tycker och tänker om mig.

JA, det är fan inte lätt att leva.

Det känns å andra sidan snuskigt bortskämt att må dålgt över så futtiga saker. Jag har vänner som genomlevt mycket värre, barnen i afrika svälter och tjejer blir våldtagna varje dag.

Men jag måste väl också få må dåligt trots det? Insikt är väl ett första steg till förändring. I min värld.

Nu vill jag komma på vampire diaries, men jag vågar inte föreslå det. Det råder OS-feber i den helgessonska soffan ;) Men kul är det. Dock var Pärssons crash lite trist, och jonsson borde åka hem inte träna sikta. Allas vårt hopp ligger kvällen till ära hos Ferry.

Imorgon jobb, skola och dö i soffan. Jag är sjuk.