Det finns ett strot mysterium för mig. Vart får folk sina pengar ifrån? Alltså visst, har man en stenrik pappa förstår jag, är man VD förstår jag, jobbar man lite extra förstår jag om man får några tudenlappar. Men liksom vanliga svenssons som har mycket pengar? Lånade pengar? Är det hållbart, ännu intressantare, hur går banken med på det?

OCh jag har kompisar/bekanta utan rika föräldrar och utan jobb, som iallafall har råd att gå ut hela helgerna? HOW IS THIS POSSIBLE?

Mina föräldrar är väl medelsvensson I guess, men liksom, många men sämre jobb än dem åker på både sol- och vintersemester. HUR FUNGERAR DET? Dricker dom mindre mjölk? Äter dom ingenting? Skattefusk? Drar momsen på företaget?

Vilket leder till nästa fråga. Blir man lycklig av pengar. Nja, alltså jag blir ju lycklig av att shoppa. Men då är det mer lycka baserat på fina saker. Eller vad är det för jävla bullshit. Klart man blir. Eller rättare sagt, man kan ta fler motgångar så länge man har det bekvämt och kan göra vad man vill utan att vända på slantarna. Cash is king?

Dock mår jag illa av folk som skryter med pengar. Jag missunnar inte någon som jobbat ihop sina pengar själv, men det är ingenting man skryter med. Världen är pengarkåt som det är. Jag menar, hur många av oss har förmåga att underhålla sig med någoting som inte kostar pengar? Hur många hobbies finns det som inte kostar pengar? Kan vi över huvudtaget roa oss utan pengar?

Jag måste nog be min lillebror ladda ner Tomb raider åt mig, den är grym. O kvinnan ovan är sjukt het. Denna bild får mig att aldig mer i livet vilja bli blond. Perfection.

Jag förstår att Megan Fox vill se ut som Angelina.  

Sitter och väntar på att B ska sluta, så att vi kan åka hem tillsammans. Visserligen skulle jag kunna åka om en kvart och se top model, men jag har lite att gottgöra :)

Vi kollade på våra framodlade bakterier idag på Biologin, jag mår fortfarande illa. I min grupp hade jag äckligast händer ;) helt klart en tankeställare haha. På jobbet missbrukar jag handsprit..

jag har sjuka komplex över min kropp. Varenda människa jag ser jämför jag med mig själv, och alla är så jävla smala. Jag känner mig som en fet val bredvid  precis varenda människa. Jag vill bara isolerna mig och typ dö. Nej, inte dö kanske. Men ni kanske förstår grejen. BLÄÄ

Om snän kunde försvinna så att jag kan springa och powerwalka.

Aja, nu ska jag göra sista rycket i skolväg för idag.